Folk- och världsmusikgalan & Linköping Folkmusikfestival 2018

Folk- och världsmusiken intar Norrköping genom nytt samarbete!

Folk & Världsmusikgalan och Linköpings Folkmusikfestival har inlett ett nytt samarbete genom att förlägga båda sina evenemang på Louis De Geer konsert och kongress i Norrköping den 6–7 april. Det blir två dagar fullmatade med konserter, galakväll med prisutdelning, workshops, seminarier, VM i studentspelmanslag och mycket mer.
− Med Linköpings Folkmusikfestivals väldokumenterade fingertoppskänsla för både svenska och internationella högkvalitativa folkmusikakter, innebär vårt samarbete en utveckling för genren. Med våra respektive kunskaper och kompetenser kan vi tillsammans skapa ett ännu bättre program och nå en större publik säger Niclas Pereira dos Reis Lindblad från Riksförbundet för Folkmusik och Dans.
Linköpings Folkmusikfestival är en festival med en stark dansinriktning och har utvecklats till en viktig träffpunkt för hela folkmusik-Sverige. Festivalen arrangerades för första gången år 2003 och har sedan dess attraherat besökare från hela världen. Nu säger dock festivalen hej då till Linköping – och flyttar till Norrköping i stället.
− 2018 fyller Linköpings Folkmusikfestival 15 år och vi är glada att kunna föra vidare festivalen till ny lokal och ny stad. Jag är otroligt glad över det nya samarbetet och det ska bli spännande att arbeta med Folk & Världsmusikgalan säger Sonia Braska från Linköpings Folkmusikfestival.
När Folk & Världsmusikgalan kommer till Louis De Geer konsert och kongress i Norrköping är det nionde gången denna folk- och världsmusikens stora årliga manifestation arrangeras. Galan är en nationell angelägenhet för professionella utövare i genren och fyller en viktig funktion för dem att kunna nå en ny publik. Genom nomineringar, priser och uppmärksamheten kring galakvällen vill vi skapa större möjligheter för genrens artister att få fler spelningar och en större publik i Sverige och utomlands. Folk & Världsmusikgalan arrangeras av Riksförbundet för Folkmusik & Dans, Sveriges Spelmäns Riksförbund, Eric Sahlström Institutet, Svenska Folkdansringen och Kulturens Bildningsverksamhet.

Information om evenemanget kommer att publiceras succesivt på följande hemsidor:
www.folkgalan.se
www.linkopingsfolkmusikfestival.se
www.louisdegeer.se

Vill du följa resan inför festivalen?
Följ @Linköpings Folkmusikfestival och @Folk- & Världsmusikgalan på FB!

Kontakt:
Sonia Braska, festivalproducent, 073-550 15 44, Bokare@festival.folkmusik.nu

Niclas Pereira dos Reis Lindblad, festivalgeneral 070-610 38 31, niclas.lindblad@rfod.se

Samtal om folkmusikens självbild och framtid

Samtal och folkmusikens självbild och framtid
Fredag 7/10 kl.16, Terassen

I folkmusikkretsar lever begrepp och ideologier som formats av insamlare och forskare under 200 år, ett tankegods som starkt präglar bilden av vad folkmusik ”är”. Dessa idéer bryts nu mot de nya strömningar och förhållningssätt som möter oss genom globalisering och andra samhällsförändringar. Diskussionerna går heta, inte minst i sociala media.

Å ena sidan…
Amatör- och deltagarkultur, spelman.
Informella möten, stämmor, dans, köket.
Historia, tradition.
Nationalism, provinsialism.
Anonymt, kollektivt skapande.

Å andra sidan…
Professionalism, teknisk skicklighet, artist.
Scenen, inspelningsstudion, media.
Nutid, Cross Over.
Omvärld, gränsöverskridande.
Skapande individ, konstnär.

Vi har samlat tre musikforskare, en idéhistoriker och tre utövare/beforskade till samtal kring frågor som…

• Hur kan dagens folkmusikforskare vara till hjälp i arbetet med positionering och att göra val inför framtiden?
• Hur synliggör vi den ”tysta kunskap” som genren besitter i utövande, förmedling etc?
• Drivkrafter och mål idag skiftar starkt i olika delar av genren, är en gemensam genreidentitet längre möjlig eller ens eftersträvansvärd?

Medverkande samtalspar
Owe Ronström är professor i etnologi vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala Universitet och docent i musikvetenskap vid Åbo Akademi. Han disputerade 1992 med avhandlingen ”Att gestalta ett ursprung. Dansande och musicerande bland jugoslaver i Stockholm.” Ronström har därefter forskat och publicerat ett stort antal arbeten om bl a musik, dans, etnicitet, mångkultur och kulturarvspolitik. Verksam som musiker, kompositör och dirigent, i grupperna Orientexpressen, Gunnfjauns Kapell och Gotlands Balalajkaorkester.
Leif Stinnerbom är spelman, folkmusiker och dansare, etnolog och musikvetare och har sedan 1987 arbetat professionellt med teater. Konstnärlig ledare och teaterchef på Västanå Teater sedan 1990, regissör, koreograf och dramatiker, ca 100 olika uppsättningar i Sverige, Norge och Danmark. Han har undervisat folkmusiker och andra musiker i sceniskt framträdande i många olika sammanhang, främst i Norge, men också i Sverige.

Susanne Rosenberg är folksångerska och prefekt på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskola. I sitt nyligen avslutade konstnärliga doktorandarbete – ”Kurbits-ReBoot, svensk folksång i ny scenisk gestaltning” – undersöker hon improvisation och gestaltning.
Ami Petersson Dregelid är dansare och pedagog med stor erfarenhet av undervisning på alla nivåer. Hon jobbar bl a på KMH och Doch i Stockholm samt på Eric Sahlströminstitutet i Tobo. För Ami är samspelet med musiken och danspartnern centrala och hon har under många år undersökt och utvecklat metoder att förmedla det när hon undervisar.

Dan Lundberg musiketnolog och chef för Arkiv och biblioteksavdelningen på Musikverket (Svenskt visarkiv, Musik- och teaterbiblioteket och Caprice Records). Han har också bakgrund som musiker ibland annat Orientexpressen. Dan har forskat om bl.a. musik och identitet och är författare till flera läroböcker på folkmusikområdet.
Anna Nyander är dansare och danspedagog, djupt rotad i den sydsvenska danstraditionen. Hon är utbildad på folkdanslinjen på Danshögskolan och har även gått kurser i dansetnologi, både i Sverige och internationellt. Nu arbetar hon dessutom som forskningsarkivarie inom dans på Visarkivet, där Arkivet för folklig dans numera finns.

Kristian Petrov är docent i idéhistoria och lektor i kulturstudier vid Karlstads universitet. Hans intressen rör frågor om politiska ideologier, globalisering, mångkultur och den digitala tidsåldern. Hans uppgift är att kommentera och reflektera kring samtalen utifrån sin forskning.

Detta samtal är en del i en serie samtal om folkmusiken och görs i ett samarbete mellan Västanå Folk, Folkmusikens hus, Kungliga Musikhögskolan, Gotland Campus-Uppsala universitet, Karlstad universitet, Svenskt visarkiv, Linköpings folkmusikfestival och TYP kulturkapital. Med stöd av Statens musikverk.